Regional utveckling i Sverige

Inkomst

Kort om inkomst

Detta tema visar medianen av förvärvsinkomsten inom varje kommun och län, baserat på de individer som är sysselsatta inom respektive kommun/län, den så kallade dagbefolkningen. Detta mått behöver inte avspegla medianinkomsterna för de som är bosatta i kommunen eller länet, nattbefolkningen. Då Sverige historiskt sett, genom fackliga centralorganisationer och kollektivavtal, haft en välfungerande lönesättning på nationell nivå, speglar variationen i medianlönen mellan kommuner/län skillnader i strukturen på respektive arbetsmarknad. En kommun med större andel sysselsatta inom yrkesgrupper med hög förvärvsinkomst kommer då att ha högre medianlön än kommuner som har en större andel inom yrkesgrupper och branscher med låg förvärvsinkomst. Skillnaden ger också en bild av hur den ekonomiska situationen för varje kommun/län ser ut i relation till andra kommuner/län. Ett allmänt antagande är att regioner med stor andel specialiserade företag inom kunskapsintensiva sektorer kommer att ha högre medianlön.

Om utvecklingen i länen

Kartor visar hur medianlönen varierar mellan Sveriges län. Det tydligaste mönstret som syns är att Stockholms län har betydligt högre medianlön än genomsnittet. Interaktivt Dashboard (nere) gör det möjligt att zooma in på kartan och mönstret blir då mer varierat. Det första som framträder är kommunerna med hög medianlön, oftast knutna till de större städerna med en högt utbildad arbetskraft (exempelvis Lund, Solna, Sundbyberg och Mölndal). De med relativt låg medianlön tenderar att ligga i de mer perifera delarna (exempelvis Norrlands inland eller delar av Kalmar län) eller i utkanten av stadsområdena med relativt lågutbildad arbetskraft (exempelvis Sjöbo). Det andra mönstret är att kommuner med en stor gruv- eller tillverkningsindustri (exempelvis Gällivare och Olofström) har förhållandevis hög medianlön.

Medianlönen bland Sysselsatta i Sveriges Län 2018

Utvecklingen i medianlönen för sysselsatta bland Sveriges Län 1990 till 2018

Om utvecklingen över tid

Grafen visar utvecklingen över tid för kommuner, län och riket som helhet. Går vi igenom samtliga kommuner kommer vi se att de flesta har en stabil ökning av medianlönen som inte nämnvärt avviker från utvecklingen på riksnivån. Om vi däremot ser till de kommuner med lägst medianlön 2018 är tendensen att avståndet upp till riksnivån är konstant eller ökar (utforska med dashboard). I den andra änden av spektrumet ser vi en omvänd tendens, där avståndet ner till riksnivån blir större i flera kommuner, speciellt de med geografisk närhet till de större städerna.

Diagrammet visar medianlönen för dagbefolkningen från 1990 till 2018

Klicka för att göra fler val

Utforska diagram

För att visa ovanstående vy i fullskärm, klicka på knappen.

Visa i fullskärm

Interaktiv dashboard

Detta är ett interaktivt verktyg som ger möjlighet att utforska variablerna.

Klicka för att göra fler val

Utforska Dashboard

För att visa ovanstående vy i fullskärm, klicka på knappen.

Visa i fullskärm

Vad säger forskningen?

Inkomstnivå är kopplad till förädlingsvärde

Sektorer och verksamheter med högt förädlingsvärde kommer att kunna ha råd att betala högre löner till sina anställda.

Humankapitalet i arbetskraften spelar roll

Välutbildad eller specialiserad arbetskraft är svårare att hitta eller ersätta. Därmed kommer regioner med stor andel specialiserade företag ha högre medianlön, eftersom det finns ett mindre utbud på arbetsmarknaden.

Välfungerande lönesättande institutioner påverkar regionala skillnader

Sverige har historiskt sett haft välfungerande lönesättande institutioner på nationell nivå, genom fackliga centralorganisationer och kollektivavtal. Detta gör att regionala skillnaderna i medianlön i mindre grad förklaras av olika lönenivåer för samma yrke, utan i huvudsak av skillnader i sammansättning och struktur på respektive arbetsmarknad.