Regional utveckling i Sverige
Utbildning
Kort om utbildning
Temat visar procenttalen av befolkningen mellan 25 och 64 år som är sysselsatta inom kommunen eller länet, med minst två års utbildning vid högskola eller universitet. Humankapital, det vill säga individers och samhällets investeringar i kunskap och kompetens, är en av de faktorerna som forskare kontinuerligt återkommer till för att förklara flera aspekter av ekonomisk utveckling. En utbildad arbetskraft är en central drivkraft för förnyelse och innovation, vilket i sin tur är en viktig förutsättning för långsiktig ekonomisk utveckling. Det är också en viktig faktor för att förstå varför regioner utvecklas olika vid olika skeenden i ekonomin. Regioner med ett starkt humankapital tenderar att ha bättre förutsättningar för att bedriva kunskapsintensiva verksamheter som forskning och utveckling och är därmed också ofta centrum en för ekonomisk tillväxt i tidiga skeden av nya innovationer inom ekonomin. Det gäller speciellt radikala innovationer som förändrar den ekonomiska strukturen. Det spelar också en roll för regionens förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden.
Vad säger forskningen?
Den svenska arbetsmarknaden har anpassats sig till den nya kunskapsekonomin
Kunskapsekonomin med dess fokus på forskning, innovation och andra kunskapsintensiva verksamheter ställer högre krav på regioners humankapital jämfört med andra sektorer. Forskning har visat att kvaliteten på humankapital är starkt korrelerad med hög utbildningsnivå. Andelen med hög utbildningsnivån har ökat under de senaste decennierna från 17 procent av den sysselsatta befolkningen till 32 procent. Detta speglar hur den svenska arbetsmarknaden har anpassats till kunskapsekonomin. Fler jobb skapas med krav på högre utbildning och allt färre möjligheter återfinns för de med enbart grundskoleutbildning.
Automatisering har minskat behovet av outbildad arbetskraft
Effektiviseringar inom tillverkningsindustrier samt utlokaliseringen av arbetskraftsintensiv produktion till andra länder har minskat behovet av outbildad arbetskraft.
Skillnader mellan regioner förklarar delvis de olika utvecklingsmönstren
Skillnader i humankapital mellan regioner skapar olika förutsättningar för ekonomisk utveckling i olika stadier av ekonomin. Exempelvis har regioner med högutbildad arbetskraft bättre förutsättningar för kunskapsintensiv verksamhet, till exempel forskning och utveckling, avancerade tjänster och produktion. Regioner med högutbildad arbetskraft utgör ofta centrum för ekonomisk tillväxt under omvandlingsskeden i ekonomin. Ett exempel på detta är övergången från tillverknings- till kunskapsekonomin under slutet av 1900-talet.
Humankapital en viktig faktor bakom långsiktig tillväxt
En utbildad arbetskraft är en signifikant variabel för långsiktig tillväxt. Regioner och länder med en högutbildad arbetskraft kommer effektivare kunna driva teknologiska innovationer framåt, vilket är grunden för långsiktig tillväxt.
Humankapital allt viktigare i en globaliserad värld
Globaliseringen har ökat konkurrensen mellan regioner. Höginkomstländer har fått det svårare att konkurrera med låginkomstländer i traditionella tillverkningssektorer där arbetskraftens kostnad är viktig för företagens konkurrenskraft. I stället är höginkomstländer som Sverige mer konkurrenskraftiga inom kunskapsintensiv verksamhet som efterfrågar välfungerande institutioner, stabila spelregler och öppenhet utöver en välutbildad arbetskraft.